294 Erik ERSSON DAMBAR
Blev högst 49 år.
| Född: | 1693 Dalarna (W). [1] | I centrala soldatregistret har hans födelseår satts till 1691, omräknat från hans antaga ålder, 51 år vid sin död 1742-11-03. |
|---|
| Soldat antagen: | 1723-08-28 Mora (W). [2] | Aktnummer: DR-07-0080-1723
Regemente: Dalregementet
Rote: Färnäs
Kompani: MORA
Torpnamn: DAMBAR/DAMM
Socken: MORA
Namn: DAMBAR Erik Förut kallad: Eriksson
Född: 16910000 Socken: Dalarna
Död: 17421103 Socken: Hemfärd Finland
Yrke: Bonde
Grad: Ingen grad angiven
Antagen: 17230828
Avsked: 17421103
Ålder: 51
Tjänsteår: 19
Torpnr: DR-07-0080
Källor:
GMR 1728 "gardiskarl" kommer fråm Kapten Claes Flemmings kompani, soldat i 8 år innan, GMR 1739 16
okt Rådmansö ( 4 komp nr 561) utkommenderade till Finland, GMR 1744 död
Hustru: Olofsdotter Kerstin
Född: 17020912 Ort: Ål Län: W
Gift: 17251024 Ort: Ål Län: W
|
|---|
| Död: | 1742-11-03 Hemfärd från Finland. [2] | |
|---|
| Vigsel: | 1725-10-24 ÅL (W). [3] | 1725 Dom. XXII p. Tr. Erik Ersson Dambar, soldat under Mora kompani och Kerstin Olsdotter uti Vallsarvet |
|---|
Noteringar
Läs mer om kriget mot Ryssland 1741-1743
Källa: medlem.spray.se/cbernes/marin/hatt.html
Se speciellt under rubriken Kapitualtion och hemfärd så får man en annan bild av den Svenska stormakten.
***
Missöden, grundstötningar och ogynnsamt väder sinkade hemfärden över Ålands hav i minst lika hög grad som utfärden ett år tidigare, och först den 16 september, efter tre veckors seglats, var Tiburtius åter hemma i Stockholm.
Där var riksdagen åter samlad. "Ett ohyggligt åskådningsmaterial till all den förbannelse, som följer med ett lättsinnigt krigsäventyr, hade riksdagsmännen i Stockholm nästan dagligen för ögonen," skriver Grimberg, "då de såg spillrorna av den ståtliga krigsmakt, som utsänts för ett år sedan, återföras hem. Där hade man nu i hast packat ihop dessa arma människor på de fartyg, som fanns att tillgå, utan tillräcklig föda, utan ordentlig vård åt de sjuka. Därför hade en mängd av dem dött under överfarten från Finland. När de överlevande kom fram till Stockholm, var det icke ordnat för deras inkvartering. Det hände att sjuka stackare fick ligga flera dygn under bar himmel i öppna båtar eller på blotta Skeppsbron i hällande regn, omväxlande med snöglopp och hagelbyar, med den påföljd, att sjuka och döda till sist lågo om varandra. Det var en syn så hjärtskärande, att ingen med någon rättskänsla kunde komma ifrån tanken, att här måste utkrävas ansvar på dem, som vållat tusentals oskyldiga medmänniskor så fruktansvärda lidanden. Upprörande var det också att bevittna, hur officerare, som under kriget hela tiden sörjt för att de själva befann sig i yppersta kondition, fullständigt negligerade sina soldater, medan all deras diktan och traktan inriktades på att få vara med om partistriderna på riddarhuset. ...
Av det manskap, som överförts till Finland, återkom bara en tredjedel. De övriga hade förgåtts av sjukdom och nöd. Blott en ringa del hade stupat för fiendens vapen. Så uppges förlusterna för Älvsborgs regemente på femton månader till 663 man - av vilka 2 hade fallit i strid. Flottan hade förlorat mellan 6- och 7 000 man eller lika mycket som en fullständig besättning, utan att en enda gång ha varit i strid."
se även: home.swipnet.se/marilo/Mora%20kompani/Historia.htm
Källor
| [1] | 1730-1750 Åls fs SE-ULA-11776 AI:2 Hfl 30 |
| | |
| [2] | CENTRALA SOLDATREGISTRET |
| | |
| [3] | 1670-1775 Åls fs SE-ULA-11776 EI:1 |
|